Yhteystiedot
- Eteläesplanadi 24 00130 Helsinki, Finland
- asiakaspalvelu@ozoneair.com
- 02 724 9960
Sivustokartta
Asiakaspalvelu
Tuotteet
Luotettavat maksu- ja toimitustavat
©OZONEAIR AB. ALL RIGHTS RESERVED.
Krypgrunden är ett av husets största riskområde för fuktskador. Det är en utsatt del av husets konstruktion där fuktrelaterade påfrestningar kommer från flera olika håll.
När problemen uppstår gäller det att tänka till och agera snabbt.
Att ha en helt torr krypgrund är i stort sett omöjligt. Det är dock viktigt att hålla nere fuktnivåerna på en sådan nivå att det inte uppstår skador eller mögeltillväxt. Det stora problemet med för höga fuktnivåer är att fukten till slut kommer skada materialen i husets konstruktion. Ett kritiskt fukttillstånd börjar när den relativa luftfuktigheten (Rh) överstiger 75%.
Lufttäthet i krypgrunden
Bristande lufttäthet i krypgrunden är en vanlig orsak till fuktproblem. Ibland sker en felaktig lufttätning redan vid grundens konstruktion eller vid en renovering. I andra fall har tätningen slitits så att det behöver bytas ut.
Om du upplever att du fått fuktproblem så bör du genast inspektera grundens lufttätning. Ett vanligt förekommande problem är att fukten har lyckats vandra upp genom grundmuren, bakom plastfilmen. Kontrollera så plastfilmens tätning är korrekt och att plastfilmen inte har fått hål eller sprickor.
Luftomsättning i krypgrunden
Luftomsättningen i krypgrunden påverkas av hur stort luftläckage det är på grundmuren, mot marken och i själva bjälklaget. Ventilationen måste vara dimensionerad för krypgrundens storlek och öppningarna placerade på ett sådant sätt att luften inte blir stillastående inne i krypgrunden.
Här bör du också ha med dig att för mycket lufttillförsel också kan orsaka problem, på samma sätt som när du har för lite lufttillförsel.
Markens Temperatur & ånghalten utomhus
Då krypgrunden oftast är rejält mycket kallare än vad det är utomhus, så uppstår lätt kondens. Det här gäller inte minst under det varmare halvåret. Eftersom varm luft bär mer vatten än kall luft, kommer kondens uppstå när den varma luften utifrån, letar sig in i den kallare krypgrunden. Varmluften kommer då släppa sina vattenmolekyler mot det svalare området och kondens uppstår.
När så sker skapas också en perfekt grogrund för att rötsvamp och mögel ska få fäste i ditt hus.
Luft- och yttemperatur i krypgrunden
Krypgrundens ventiler har som uppgift att ventilera in torr luft till krypgrunden. Problemet är att luften utomhus är fuktigare ungefär hälften av tiden på året. Lite beroende på var i landet du bor, så kan du räkna med att maj-oktober är månader då luften som förs in i din krypgrund kommer vara fuktigare än luften som redan finns därinne.
Det är med andra ord större risker för fukt under årets varma månader, än under vintern.
Bra tätning av grunden och god ventilation som cirkulerar luften är grundförutsättningen för en frisk krypgrund. Tyvärr räcker det inte i ett land som Sverige där vi har stora temperaturskillnader över året.
Något av det första du bör göra är att mäta luftfuktigheten i din krypgrund. Använd både en hygrometer och en fuktkvotsmätare.
Hygrometern använder du för att få en uppfattning om den relativa luftfuktigheten (Rh) i utrymmet. Låt mätningen ske över ett par dagar, gärna under varierande väderförhållanden. Anteckna värdena för placeringen och flytta sedan hygrometern till en ny plats och upprepa förfarandet. Det kan tyckas vara en tidskrävande och omständlig procedur, men det kan ge dig värdefull information om hur luft och fukt samspelar i just din krypgrund. Den relativa fuktigheten ska ligga under 75% Rh i krypgrunden.
Fuktkvotsmätaren använder du för att testa materialet i krypgrunden. Kontrollera bjälklaget, stommar och annat organiskt material. De flesta material ska ha en fuktkvot under 16%.
Att ha en avfuktare i krypgrunden är ett bra sätt att hålla undan fukt och de problem som kommer med fukt. Det finns främst två olika avfuktnings-tekniker som passar för krypgrunder;
Sorptionsavfuktare
Med hjälp av en kraftfull fläkt suger sorptionsavfuktaren in den varma, fuktiga luften. Väl inne i avfuktaren drivs den fuktiga luften genom en rotor, klädd med fuktabsorbenter, vilka drar åt sig fukt. Fukten förångas sedan när varm luft drivs genom rotorn och leds därefter ut ur utrymmet via en slang.
Om du vill få ut så mycket som möjligt av din sorptionsavfuktare bör du först se över tätningen i krypgrunden. Den här typen av avfuktare ger nämligen bäst resultat när utrymmet är ordentligt tätat.
En stor fördel med sorptionsavfuktare, är att de fungera väl även i kallt väder. Nackdelen är att de i vissa fall kan kräva en rätt omständlig installation i krypgrunden. Äldre modeller kan också vara relativt dyra i drift.
Om du har drabbats av vattenskada i krypgrunden så är en sorptionsavfuktare precis det du behöver. Tekniken är både kraftfull och effektiv vid stora vatten- och fuktskador.
Termisk avfuktare
Använder sig av en naturlig termisk rörelse för att avlägsna fukt. Genom att stegvis tillsätta varm luft i krypgrunden framkallas en termisk rörelse som får den fuktiga luften att expandera. Expansionen får i sin tur den fuktiga luften att tryckas ut via ventilationen.
Då den termiska avfuktaren håller krypgrundens utrymme uppvärmt, så förhindras också uppkomsten av ny fukt.
Fördelen är att tekniken har relativt låg energikostnad och att den fungerar väl även under vinterhalvåret. Här gäller det dock att du har en ventilation som fungerar med avfuktaren.
Nackdelen är att termiska avfuktare kräver en fackmannamässig installation, som verkligen utförs korrekt. En felaktigt installerad termisk avfuktare kan i vissa fall börja brinna. Installationen kan också vara omfattande, där vissa modeller kräver att värmeslingor installeras i krypgrunden för att verka effektivt.
Länge var krypgrunden den absolut vanligaste grunden i Sverige när man byggde nya enfamiljshus. Krypgrunden bygger vidare på 1800-talets torpargrund, men de har några väsentliga skillnader som också förklarar fuktproblemen i just krypgrunder.
Den gamla torpargrundens konstruktion fungerade oftast bra, då man hela tiden höll grunden varm genom att ha eldstaden i gång året om. Den uppvärmda murstocken tryckte då ut fukt från huset.
Under 1960-talet, när man började bygga det vi idag känner som krypgrunder, använde man inte längre naturliga stenar utan mer moderna material. Under den här tiden började man även isolera själva bjälklaget. Det blev så klart en högre komfort, men det är här nånstans komplikationerna med fuktproblem verkligen börjar ta fart. Isoleringen av bjälklaget gjorde samtidigt grunden under golvet kallare, och därmed också mer känslig för fukt.
Under 1970-talet fortsatte man att lägga till än mer isolering för att spara energi. Inte sällan med olika plastmaterial, vilket medförde att problemen med fukt och mögel ökade ännu mer. Nu hade man även slutat elda helt för att värma upp huset. Elektriska element ersatte eldningen, och murstocken som tidigare hade hållit grunden uppvärmd, stod nu oftare kall än varm.
Egentligen är det kanske inte krypgrundens konstruktion som är problemet, utan snarare det växlande vädret över årstiderna här i Sverige. Vi går från varma sommardagar till iskalla vinternätter. Vi behöver hus som klarar av den stränga kylan, samtidigt som vi under sommaren bor i ett klimat där vi inte behöver värma upp våra hem.
Det blir en obalans mellan kall och varm luft, vilken i sin tur kan skapa rejäla fuktproblem i våra krypgrunder. Det går dock att hålla krypgrunden så pass torr att du slipper rötskador och mögel.
Genom att göra en översyn av din krypgrund och mäta fuktnivåerna kan du få bra koll på fukten i din krypgrund. En bra avfuktare, anpassad efter dina behov, kan sedan hjälpa dig att hålla grunden trygg och frisk.
©OZONEAIR AB. ALL RIGHTS RESERVED.
